Joe Biden (född 1942) var USA:s 46:e president och satt i Vita huset från januari 2021 till januari 2025. När han svor presidenteden var han 78 år gammal – äldre än någon president före honom vid ett tillträde. Bakom sig hade han då redan en av de längsta karriärerna i amerikansk politik: 36 år som senator för Delaware och åtta år som vicepresident under Barack Obama. Få har väntat så länge på ämbetet, och få har fått det under så märkliga omständigheter: mitt i en pandemi, efter ett val som hans motståndare vägrade erkänna, och två veckor efter att en folkmassa stormat Kapitolium.
Bidens presidenttid rymde stora lagpaket – ett enormt stimulanspaket, en infrastrukturlag, en satsning på halvledartillverkning och den största klimatinvesteringen i USA:s historia. Den rymde också det kaotiska uttåget ur Afghanistan 2021, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och den högsta inflationen på fyra decennier. Och den slutade på ett sätt som saknar modern motsvarighet: efter en katastrofal tv-debatt i juni 2024 drog sig Biden ur presidentvalet mitt under kampanjen, lämnade över till sin vicepresident Kamala Harris – och såg henne förlora mot den man han själv besegrat fyra år tidigare.
Det gör Biden till något så ovanligt som en president med samma person både före och efter sig i ämbetslängden. Donald Trump var USA:s 45:e president, Biden den 46:e, och Trump återkom sedan som den 47:e. Bara en gång tidigare har landet haft en president vars mandatperiod klämts in mellan två perioder av en och samma rival. Den här sidan går igenom hela Bidens historia – uppväxten, tragedierna, senatsåren, vicepresidenttiden och de fyra åren i Vita huset. Vill du se var han hör hemma i raden av statschefer finns en samlad översikt över alla USA:s presidenter.
Snabbfakta om Joe Biden
| Fakta | Uppgift |
|---|---|
| Född | 20 november 1942 i Scranton, Pennsylvania |
| Parti | Demokratiska partiet (Democratic Party) |
| Mandatperiod | 20 januari 2021 – 20 januari 2025 |
| Vicepresident | Kamala Harris |
| Maka | Jill Biden (gifta 1977); först gift med Neilia Hunter (1966–1972) |
| Företrädare | Donald Trump |
| Efterträdare | Donald Trump |
| Yrke före politiken | Advokat |
| Känd för | Äldste tillträdande presidenten, pandemiåterhämtningen, Ukrainastödet och tillbakadragandet 2024 |
Uppväxt och tidig karriär
Pojken från Scranton som stammade
Joseph Robinette Biden Jr. föddes den 20 november 1942 i Scranton, en industristad i nordöstra Pennsylvania. Han var äldst av fyra syskon i en irländsk-katolsk familj. Fadern, Joseph Sr., hade sett bättre dagar ekonomiskt och fick kämpa för att försörja familjen; när arbetena i Scranton sinade i början av 1950-talet flyttade familjen till Delaware, där fadern så småningom fick jobb som bilförsäljare. Biden har hela livet återvänt till Scranton i sina tal – staden blev hans berättelse om arbetarklassens USA, om människor som “sitter runt köksbordet” och räknar på räkningarna.
Det som präglade honom mest som barn var stamningen. Den var svår, och klasskamrater härmade honom. Biden tränade bort den på egen hand, bland annat genom att stå framför spegeln och recitera poesi tills orden lydde. Han har senare beskrivit stamningen som sitt livs viktigaste lärare: den gav honom en envishet och en instinkt att ställa sig på de förödmjukades sida. Som president tog han sig ofta tid med barn som stammade, och den som såg hans tal noga kunde fortfarande ana teknikerna han lärde sig som pojke.
Skolan, juridiken och det första äktenskapet
Biden gick på Archmere Academy, en katolsk internatskola i Delaware där han spelade amerikansk fotboll, och läste sedan historia och statsvetenskap vid University of Delaware. Han var aldrig någon lysande student – han har själv skämtat om sina betyg – men han var social, ambitiös och tidigt inställd på politik. Under en studieresa till Bahamas träffade han Neilia Hunter, en student från delstaten New York. De gifte sig 1966, medan Biden pluggade juridik vid Syracuse University. Efter examen 1968 flyttade paret till Wilmington i Delaware, där Biden arbetade som advokat, en tid som offentlig försvarare. Barnen kom tätt: sönerna Beau 1969 och Hunter 1970, dottern Naomi 1971.
Senator vid 30 – och tragedin som nästan stoppade allt
Politiken gick fort. År 1970 valdes Biden in i New Castle Countys kommunfullmäktige, och redan 1972 gjorde han något de flesta betraktade som utsiktslöst: han utmanade Delawares sittande republikanske senator, den populäre veteranen Cale Boggs. Biden var 29 år, drev kampanjen med familjen som stab och systern Valerie som kampanjchef – och vann knappt. Han blev därmed en av de yngsta senatorer som någonsin valts; han fyllde 30, minimiåldern för ämbetet, veckorna efter valet.
Så kom katastrofen. Den 18 december 1972, en dryg vecka före jul, var Neilia ute med de tre barnen för att köpa julgran när bilen kolliderade med en lastbil. Neilia och ettåriga Naomi omkom. Beau och Hunter skadades allvarligt men överlevde. Biden, som just vunnit sitt livs seger, övervägde att avstå från senatsplatsen helt och hållet. Senatens demokratiska ledare Mike Mansfield övertalade honom att åtminstone försöka i sex månader, och i januari 1973 svor Biden senatseden vid sönernas sjukhussängar. För att kunna vara hemma varje kväll pendlade han med tåg mellan Wilmington och Washington – ungefär fyra timmar om dagen, i över trettio år. Pendlandet gav honom smeknamnet “Amtrak Joe” och blev en del av hans politiska identitet: senatorn som aldrig riktigt flyttade till huvudstaden.
År 1975 träffade han läraren Jill Jacobs. De gifte sig 1977, och Jill blev den som byggde ihop familjen igen; 1981 föddes dottern Ashley. Jill Biden fortsatte genom hela makens karriär att arbeta som lärare, även som first lady – något ingen presidentmaka gjort före henne.
Vägen till Vita huset
36 år i senaten
Biden representerade Delaware i senaten (Senate) från 1973 till 2009 och valdes om sex gånger. Med åren blev han en av kammarens tyngsta profiler, med två maktbaser. Som ordförande i justitieutskottet (Judiciary Committee) ledde han några av epokens mest uppmärksammade utfrågningar av kandidater till Högsta domstolen (Supreme Court): striden om Robert Bork 1987, där nomineringen föll, och de infekterade förhören med Clarence Thomas 1991, där Anita Hills vittnesmål om sexuella trakasserier hanterades på ett sätt Biden senare fått mycket kritik för. Han var också drivande bakom 1994 års stora brottsbekämpningslag, som gav mer pengar till polis och fängelser, och bakom lagen om våld mot kvinnor (Violence Against Women Act) samma år – den förra har i efterhand blivit omdiskuterad för sin roll i massfängslandet, den senare räknar Biden själv som en av sina stoltaste insatser.
Den andra maktbasen var utrikespolitiken. Som mångårig ledamot och tidvis ordförande i utrikesutskottet (Foreign Relations Committee) var Biden med i praktiskt taget varje stor utrikesdebatt från Vietnamkrigets slutskede till Irakkriget. Han röstade 2002 för att ge George W. Bush rätt att använda militärt våld mot Irak – ett beslut han senare ångrade offentligt. Vill du förstå hur senaten fungerar och varför en enskild senator kan bygga sådan makt över decennier, läs gärna guiden om kongressen och dess två kamrar.
Två misslyckade försök – och ett hälsolarm
Biden försökte bli president långt innan han lyckades. Första gången var 1987, inför valet 1988. Kampanjen kraschade snabbt sedan det avslöjats att han i ett tal lånat formuleringar och levnadshistoria från den brittiske Labourledaren Neil Kinnock utan att ange källan; fler exempel på lån och överdrifter grävdes fram, och Biden drog sig ur. Några månader senare, i februari 1988, höll det på att sluta betydligt värre: han drabbades av ett brustet pulsåderbråck i hjärnan och opererades akut, följt av ytterligare en operation. Läkarna var inte säkra på att han skulle överleva. Han var borta från senaten i sju månader.
Andra försöket kom 2008. Biden var då en respekterad utrikespolitisk röst men fick aldrig fäste mot Barack Obama och Hillary Clinton och hoppade av efter det första nomineringsmötet i Iowa. Ändå blev 2008 hans genombrott – fast på andra plats i hierarkin.
Åtta år som Obamas vicepresident
Obama valde Biden till vicepresidentkandidat just för det Biden hade och Obama saknade: decennier av erfarenhet, tunga utrikesmeriter och ett grepp om vita arbetarväljare. Som vicepresident 2009–2017 fick Biden ovanligt konkreta uppdrag: han övervakade genomförandet av det stora stimulanspaketet efter finanskrisen, ansvarade för Irakportföljen när USA drog ner sin styrka, och förhandlade flera budgetuppgörelser med republikanernas ledare i senaten, Mitch McConnell, när läget var som mest låst. Relationen mellan Obama och Biden växte till en genuin vänskap, ovanlig mellan president och vicepresident. Hur det samarbetet såg ut från andra hållet kan du läsa mer om på sidan om Barack Obama, USA:s 44:e president.
Mitt i vicepresidenttiden drabbades familjen igen. Sonen Beau – arméveteran, Delawares justitieminister och allmänt betraktad som familjens politiska arvtagare – insjuknade i en aggressiv hjärntumör och dog i maj 2015, 46 år gammal. Sorgen avgjorde 2016: Biden meddelade i oktober 2015 att han inte skulle kandidera till presidentposten. I januari 2017, dagarna före avgången, överraskade Obama honom med Frihetsmedaljen (Presidential Medal of Freedom) med särskild utmärkelse – Biden grät öppet i tv-sändningen. Beaus död präglade honom djupt även senare; kampen mot cancer, “Cancer Moonshot”, blev en hjärtefråga han tog med sig in i presidentskapet.
Valet 2020: seger i pandemins skugga
När Biden i april 2019 ställde upp en tredje gång var han 76 år, och många i partiet såg honom som en man ur tiden. Starten bekräftade tvivlen: han gjorde svaga resultat i både Iowa och New Hampshire. Vändningen kom i South Carolina, där partiveteranen Jim Clyburns stöd hjälpte honom till en storseger bland delstatens svarta väljare. På några veckor rasade fältet ihop, konkurrenterna slöt upp bakom honom, och Biden vann nomineringen. Som vicepresidentkandidat valde han senatorn Kamala Harris från Kalifornien – första gången en svart kvinna fanns på en av de stora partiernas presidentvalssedlar.
Hösten 2020 blev den märkligaste valrörelsen i modern tid. Coronapandemin gjorde stora kampanjmöten omöjliga, och Biden gjorde pandemihanteringen till valets huvudfråga mot den sittande presidenten Donald Trump. Biden vann med 306 elektorsröster mot 232 och fick över 81 miljoner röster – fler än någon presidentkandidat någonsin fått. Men Trump vägrade erkänna sig besegrad, hävdade utan grund att valet stulits, och den 6 januari 2021 stormade hans anhängare Kapitolium när kongressen skulle bekräfta resultatet. Biden installerades två veckor senare på ett Washington fyllt av nationalgardister och nästan tomt på publik. Hur amerikanska presidentval formellt går till, med elektorer och rösträkning i kongressen, förklaras i guiden om val i USA.
Presidenttiden (2021–2025)
Biden tillträdde med ett tydligt löfte: att återställa normalitet – “läka landets själ” – efter fyra stormiga år och ett halvt år av pandemi. Hans fyra år blev i stället en av de mest händelsetäta perioderna i modern amerikansk politik, med stora lagstiftningsframgångar och svåra kriser om vartannat. Mer om vilka maktmedel en president faktiskt har, och var gränserna går, finns i guiden om presidentämbetet och dess befogenheter.
Historisk var redan regeringens sammansättning. Kamala Harris blev den första kvinnan någonsin på vicepresidentposten, tillika den första svarta personen och den första med sydasiatisk bakgrund. Hennes roll blev extra tung av ett praktiskt skäl: med en senat delad 50–50 mellan partierna under de två första åren var det hennes utslagsröst som fällde avgörandet i en lång rad omröstningar, fler än för någon vicepresident tidigare. Biden gav henne också svåra portföljer, bland annat migrationens grundorsaker i Centralamerika och rösträttsfrågan – uppdrag där mätbara resultat lät vänta på sig och som gav henne en trög start i opinionen, innan hon 2024 plötsligt stod i centrum för hela det politiska dramat.
Pandemin: vaccin, återöppning och ett enormt stimulanspaket
Det första uppdraget var pandemin. När Biden tillträdde hade vaccineringen mot covid-19 just börjat, och hans regering satte som mål att sätta 100 miljoner doser under de första 100 dagarna. Målet nåddes med god marginal och höjdes till 200 miljoner, som också nåddes. Under 2021 öppnade skolor och arbetsplatser gradvis igen, och i september 2022 förklarade Biden att pandemin som samhällskris var över. Samtidigt möttes senare vaccinkrav för större arbetsgivare av politiskt och juridiskt motstånd, och delar av kraven stoppades i domstol.
Parallellt drev Biden igenom sitt första stora lagpaket: den amerikanska räddningsplanen (American Rescue Plan), som antogs i mars 2021 med enbart demokratiska röster. Paketet på omkring 1 900 miljarder dollar innehöll bland annat direktutbetalningar på 1 400 dollar till de flesta amerikaner, förlängd arbetslöshetsersättning, pengar till vaccinutrullning och skolor samt en tillfälligt utbyggd skatterabatt för barnfamiljer som under en period kraftigt minskade barnfattigdomen. Ekonomin återhämtade sig snabbt och arbetslösheten föll till historiskt låga nivåer. Men paketets storlek fick kritik även från vissa demokratiska ekonomer, som menade att det eldade på den inflation som snart skulle dominera allt.
De stora lagarna: infrastruktur, halvledare och klimat
Trots minsta möjliga majoritet i kongressen – senaten var delad 50–50, med Harris som utslagsröst – fick Biden igenom en rad stora lagar. Han hade byggt hela sin karriär på att göra uppgörelser över partigränsen, och till mångas förvåning lyckades det flera gånger. Infrastrukturlagen förhandlades fram med republikanska senatorer, och även halvledarlagen fick stöd från båda partierna.
| Lag | År | Vad den innebar |
|---|---|---|
| American Rescue Plan | 2021 | Stimulanspaket på cirka 1 900 miljarder dollar: direktutbetalningar, stöd till skolor, vaccinpengar och utbyggd skatterabatt för barnfamiljer |
| Infrastrukturlagen (Infrastructure Investment and Jobs Act) | 2021 | Långsiktig upprustning av vägar, broar, järnväg, hamnar, elnät, vattenledningar och bredband – störst i sitt slag på decennier, antagen med stöd från båda partierna |
| CHIPS and Science Act | 2022 | Mångmiljardsatsning på inhemsk tillverkning av halvledare och på forskning, för att minska beroendet av Asien |
| Inflation Reduction Act | 2022 | Den största klimatinvesteringen i USA:s historia, plus rätt för Medicare att förhandla läkemedelspriser och tak på insulinkostnader för äldre |
Infrastrukturlagen, som antogs i november 2021, riktade omkring en biljon dollar mot vägar, broar, järnväg, hamnar, flygplatser, elnät, vattenledningar och utbyggt bredband – den typ av satsning som utlovats av flera presidenter men aldrig blivit av. CHIPS-lagen från 2022 svarade på en annan oro: att USA blivit farligt beroende av asiatisk halvledartillverkning, något pandemins komponentbrist gjort smärtsamt tydligt. Lagen sköt till tiotals miljarder dollar i stöd till chipfabriker på amerikansk mark.
Störst symbolvärde fick dock inflationsbekämpningslagen (Inflation Reduction Act) i augusti 2022. Namnet var politiskt – lagens kärna var inte prisbekämpning utan klimat: hundratals miljarder dollar i skatterabatter och stöd till förnybar energi, elbilar, batterifabriker och utsläppssnål industri, den i särklass största klimatsatsningen i landets historia. Lagen gav också Medicare, den offentliga sjukförsäkringen för äldre, rätt att förhandla priser på vissa läkemedel, och satte ett tak på 35 dollar i månaden för insulin för Medicare-patienter. Den antogs utan en enda republikansk röst, efter månader av segdragna förhandlingar med partiets egna mittensenatorer.
Lagarna som aldrig blev av
Allt gick inte igenom. Bidens ursprungliga plan var betydligt större: ett jättepaket för barnomsorg, äldreomsorg, betald föräldraledighet och klimat, kallat Build Back Better. Det föll när enskilda demokratiska senatorer i ett läge där varje röst behövdes sade nej till prislappen; det som överlevde bantades ner och blev till slut Inflation Reduction Act. Även två stora rösträttslagar, som skulle ha satt nationella miniminivåer för valens genomförande, stoppades i senaten eftersom demokraterna inte var beredda att avskaffa filibustern, regeln som i praktiken kräver 60 röster för det mesta. Det är en påminnelse om en grundläggande sanning i amerikansk politik: presidenten föreslår, men kongressen stiftar lagarna.
De mindre uppmärksammade framgångarna
Vid sidan av de fyra stora paketen antogs flera lagar som fick mindre rubriker men stor praktisk betydelse. Sommaren 2022, efter skolskjutningen i Uvalde i Texas, undertecknade Biden den första större federala vapenlagen på nästan trettio år, med skärpta bakgrundskontroller för unga köpare och pengar till delstaternas arbete med att tillfälligt omhänderta vapen från personer som bedöms farliga. Samma år kom PACT Act, som kraftigt utökade vården och ersättningarna för krigsveteraner som exponerats för giftig rök från öppna avfallsbränder – en fråga Biden kopplade till sonen Beaus tjänstgöring i Irak. Och i december 2022 skrev han under lagen som ger samkönade äktenskap federalt skydd, antagen med röster från båda partierna.
Afghanistan 2021: uttåget som blev ett kaos
Presidenttidens första stora kris kom i augusti 2021. Biden hade ärvt ett avtal med talibanerna om amerikanskt trupptillbakadragande, slutet under Trump, och beslutade att fullfölja uttåget till 20-årsdagen av 11 september-attackerna. Han var övertygad – och hade varit det länge, även som vicepresident – om att kriget inte kunde vinnas och att ännu ett år eller fem inte skulle ändra något. Men den afghanska armé USA tränat i två decennier kollapsade på några veckor, och den 15 augusti föll Kabul till talibanerna nästan utan strid, långt snabbare än de amerikanska bedömningarna förutsett.
Det som följde sändes över hela världen: tiotusentals desperata människor vid Kabuls flygplats, människor som klamrade sig fast vid startande flygplan, en jättelik luftbro som på drygt två veckor evakuerade över 120 000 personer. Den 26 augusti dödades 13 amerikanska soldater och omkring 170 afghaner i ett självmordsdåd vid en av flygplatsens infarter, utfört av terrorgruppen IS lokala gren. Biden stod fast vid beslutet och tog på sig ansvaret, samtidigt som han pekade på avtalet han ärvt och på den afghanska regeringens kollaps. Kritiken blev hård från båda partier – mot planeringen, mot underrättelsebedömningarna och mot att amerikanska medborgare och afghanska medhjälpare lämnats kvar. Bilderna från Kabul markerade ett brott i opinionen: Bidens förtroendesiffror föll under hösten 2021 och återhämtade sig aldrig varaktigt.
Ukraina: ledaren av västs svar på Rysslands invasion
Om Afghanistan blev lågpunkten i Bidens utrikespolitik, blev Ukraina det område där även många kritiker gav honom erkännande. Under vintern 2021–2022 valde hans regering en ovanlig taktik: att offentligt, i förväg, avslöja underrättelser om Rysslands invasionsplaner, för att beröva Moskva överraskningsmomentet och svetsa samman de allierade. När Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina var västs svar därför förberett.
USA ledde arbetet med omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland och blev Ukrainas i särklass största vapenleverantör. Stödet trappades upp stegvis – från pansarvärnsrobotar tidigt i kriget till avancerade raketartillerisystem, luftvärn och så småningom stridsvagnar och klartecken för stridsflyg – en försiktig upptrappning som av anhängare beskrevs som klok eskalationskontroll och av kritiker som onödig senfärdighet. Sammantaget rörde det sig om stöd för tiotals miljarder dollar. Biden reste i februari 2023 med hemlighållet tåg till Kiev, ett dramatiskt besök i ett land i krig utan amerikanska trupper på marken. Kriget fick också Nato att växa: Finland gick med 2023 och Sverige 2024 – en direkt följd av invasionen och något Biden räknade till sina främsta utrikespolitiska resultat. Mot slutet av mandatperioden växte dock motståndet mot fortsatta miljardanslag i kongressen, och ett stort stödpaket försenades i månader innan det antogs 2024.
Utrikespolitiken i övrigt: Kina och Mellanöstern
Ukraina var inte den enda utrikespolitiska fronten. Gentemot Kina fortsatte Biden i stora drag den hårdare linje som inletts under Trump, men med andra metoder: han behöll strafftullarna, införde omfattande exportrestriktioner för avancerade halvledare och chiptillverkningsutrustning, och byggde samtidigt ut alliansnätverket i Stilla havet – bland annat genom försvarssamarbetet med Australien och Storbritannien om kärnkraftsdrivna ubåtar. CHIPS-lagen hörde till samma strategi: konkurrensen med Kina beskrevs som årtiondets avgörande rivalitet, och målet var att tävla hårt utan att glida in i öppen konflikt.
Den svåraste prövningen kom i Mellanöstern. Efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 människor dödades och ett stort antal togs som gisslan, ställde sig Biden tydligt bakom Israels rätt att försvara sig och fortsatte de amerikanska vapenleveranserna. När kriget i Gaza drog ut på tiden och antalet döda palestinier steg kraftigt växte kritiken – internationellt, men också inom Bidens eget parti, där delar av väljarbasen krävde att stödet skulle villkoras. Regeringen pressade samtidigt på för humanitära pauser, gisslanutväxlingar och ett eldupphör, med begränsad framgång under Bidens tid vid makten. Frågan skar rakt genom demokraternas koalition och blev en belastning även i valrörelsen 2024.
Inflationen: den ekonomiska motvinden
Inrikespolitiskt fanns under hela mandatperioden en skugga över allt annat: priserna. Inflationen började stiga under 2021, drevs på av pandemins störda leveranskedjor, stark efterfrågan, stimulanspengar och sedan energiprischocken efter Rysslands invasion, och toppade sommaren 2022 på över nio procent i årstakt – den högsta nivån på omkring fyrtio år. Centralbanken Federal Reserve svarade med den snabbaste serien räntehöjningar på decennier.
Det paradoxala var att ekonomin i övrigt gick starkt. Arbetslösheten låg på de lägsta nivåerna på över femtio år, miljontals jobb skapades, och mot slutet av perioden hade inflationen fallit tillbaka mot mer normala nivåer utan den djupa lågkonjunktur många ekonomer förutspått – en så kallad mjuklandning. Men väljarna dömde inte efter nationalekonomiska kurvor utan efter priset på mat, bensin och boende, som låg kvar långt över 2020 års nivåer. Missnöjet med levnadskostnaderna blev Bidens och sedan Harris tyngsta politiska börda, och “Bidenomics” – regeringens eget försök att göra ekonomin till ett plusord – fastnade aldrig.
Domstolar, abortfrågan och mellanårsvalet 2022
Under Bidens tid tog Högsta domstolen, med sin konservativa majoritet från Trumpåren, flera beslut som skakade om politiken. Störst var domen sommaren 2022 som rev upp Roe mot Wade och lämnade abortfrågan till delstaterna. Biden fördömde domen och gjorde aborträtten till en huvudfråga för demokraterna. Domstolen stoppade också hans försök att skriva av studielån för tiotals miljoner låntagare, varpå regeringen i stället genomförde mindre, riktade avskrivningar. Biden hann även sätta ett eget avtryck i domstolen: 2022 utsåg han Ketanji Brown Jackson till domare – den första svarta kvinnan i Högsta domstolens historia.
Mellanårsvalet i november 2022 väntades bli ett bakslag av klassiskt snitt, med tal om en republikansk “röd våg”. Den uteblev. Demokraterna behöll senaten och förlorade representanthuset med minsta möjliga marginal – historiskt sett ett ovanligt starkt resultat för en sittande presidents parti, drivet av abortfrågan och av väljarnas skepsis mot flera Trumpstödda kandidater. Resultatet stärkte tillfälligt Bidens ställning i partiet och sköt upp den fråga som redan då mumlades i korridorerna: var han verkligen för gammal för fyra år till?
Åldersfrågan, debatten och det historiska tillbakadragandet
Biden var USA:s äldste president, och åldern var aldrig en icke-fråga. Han rörde sig stelare för varje år, snubblade ibland på ord och namn, och mätning efter mätning visade att en klar majoritet av väljarna – även många demokrater – tyckte att han var för gammal för en andra mandatperiod. I februari 2024 fick debatten ny bränsle när en särskild åklagare, som utrett Bidens hantering av hemligstämplade dokument, avstod från åtal men i sin rapport beskrev presidentens minne i formuleringar som blev politiskt sprängstoff. Vita huset avfärdade bilden, men frågan gick inte längre att prata bort. Trump var bara tre och ett halvt år yngre, men det var kring Biden oron kretsade.
Avgörandet kom den 27 juni 2024, i en tv-sänd debatt mot Trump som Bidens egen kampanj hade begärt, tidigare på året än någon debatt förr. Det blev en katastrof. Biden var hes, tappade tråden, blandade ihop siffror och lämnade meningar oavslutade; miljoner tittare såg en 81-åring som inte förmådde bära sitt eget budskap. Inom några dygn krävde de första demokratiska kongressledamöterna öppet att han skulle kliva åt sidan, och under de följande veckorna växte trycket från partitoppar och bidragsgivare, medan Biden själv insisterade på att fortsätta.
Den 21 juli 2024 gav han upp. I ett brev publicerat på sociala medier meddelade Biden att han avbröt sin omvalskampanj – som förste sittande president på över ett halvsekel som avstått omval, och den ende någonsin som gjort det så sent, efter att nomineringen i praktiken redan var säkrad. Kort därefter ställde han sig bakom Kamala Harris som partiets kandidat. Harris förlorade valet i november 2024 mot Trump, som därmed vann tillbaka Vita huset. Biden ledde en ordnad maktöverlämning – den ceremoni hans egen företrädare vägrat honom fyra år tidigare – och lämnade ämbetet den 20 januari 2025.
| År | Viktiga händelser under Bidens presidenttid |
|---|---|
| 2021 | Tillträde två veckor efter stormningen av Kapitolium; vaccinutrullningen; American Rescue Plan; kaotiskt uttåg ur Afghanistan i augusti; infrastrukturlagen antas |
| 2022 | Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina; inflationen toppar på över nio procent; CHIPS-lagen och Inflation Reduction Act; Ketanji Brown Jackson till Högsta domstolen; oväntat starkt mellanårsval |
| 2023 | Överraskningsbesök i Kiev; inflationen faller; Finland går med i Nato; striderna om fortsatt Ukrainastöd i kongressen inleds |
| 2024 | Sverige går med i Nato; särskilda åklagarens rapport eldar på åldersdebatten; tv-debatten 27 juni; Biden drar sig ur 21 juli; Harris förlorar mot Trump i november |
| 2025 | Avskedstal; ordnad maktöverlämning till Trump den 20 januari |
Efter presidenttiden
Efter avgången återvände Joe och Jill Biden till hemmet i Wilmington, Delaware. Biden höll en lägre profil än många av sina företrädare gjort som ex-presidenter, med enstaka tal och framträdanden. I maj 2025 meddelade hans kontor att han diagnostiserats med en aggressiv form av prostatacancer som spridit sig till skelettet – ett besked som möttes av deltagande över partigränserna, och som fick en bitter klang för en man som gjort kampen mot cancer till sin livsuppgift efter sonen Beaus död.
Ett av hans sista beslut som president väckte för övrigt debatt även sedan han lämnat ämbetet: benådningen av sonen Hunter, som dömts i mål om vapeninnehav och skatter. Biden hade tidigare lovat att inte använda benådningsmakten för sonens räkning, och beslutet i december 2024 kritiserades även av demokrater, medan anhängare pekade på att åtalen enligt Biden själv varit politiskt färgade. Under sina sista veckor utfärdade han också en rad förebyggande benådningar av personer han bedömde riskerade politiskt motiverade åtal – även det omstritt.
Eftermäle: hur bedöms Joe Biden idag?
Det ärliga svaret är att det är för tidigt att säga. Bidens presidenttid ligger bara något år tillbaka, och historikers omdömen om presidenter brukar behöva decennier för att sätta sig – flera presidenter har stigit eller sjunkit kraftigt i rankningarna när arkiven öppnats och de långsiktiga följderna klarnat. Tidiga bedömningar av Biden har placerat honom ungefär i mittfältet bland presidenterna, men sådana mätningar så nära inpå säger mest om samtidens temperatur.
De som lyfter fram Biden pekar framför allt på lagstiftningen: att en president med minsta möjliga kongressmajoritet fick igenom fyra av de största lagpaketen på decennier, varav två med brett stöd från båda partier, och att klimatsatsningen i Inflation Reduction Act kan visa sig bli hans mest långlivade avtryck. De pekar också på pandemiåterhämtningen, på den starka arbetsmarknaden, på mjuklandningen av inflationen och på hanteringen av Ukrainakriget, där han höll ihop en bred västlig allians och såg Nato växa med två länder.
Kritiken följer lika tydliga linjer. Afghanistanuttåget 2021 beskrivs brett som ett operativt misslyckande, oavsett vad man anser om själva beslutet att lämna. Inflationen, delvis påeldad av stimulanspolitiken, urholkade hushållens köpkraft och förtroendet för regeringen. Situationen vid gränsen mot Mexiko, med rekordhöga antal gränspassager under flera år, blev en ständig angreppspunkt. Och så den fråga som kan komma att dominera eftermälet mer än någon enskild sakfråga: beslutet att söka omval vid 81 års ålder. Kritiker, även inom det egna partiet, menar att Biden genom att vänta för länge omöjliggjorde en riktig nomineringsprocess och därmed bidrog till valförlusten 2024; hans försvarare svarar att ingen kan veta om någon annan kandidat hade vunnit. Hur historien väger segrarna mot slutet – presidenten som besegrade Trump 2020 men vars sorti banade väg för Trumps återkomst – är den öppna frågan i allt som ännu skrivs om Joe Biden.
Vanliga frågor om Joe Biden
Hur gammal var Joe Biden när han blev president?
Han var 78 år vid installationen den 20 januari 2021 – äldre än någon tidigare president vid ett tillträde. När han lämnade ämbetet i januari 2025 var han 82 år och därmed den äldsta person som innehaft posten.
Varför drog sig Joe Biden ur presidentvalet 2024?
Efter en mycket svag insats i tv-debatten mot Donald Trump den 27 juni 2024 växte trycket från det egna partiet, som tvivlade på att han kunde vinna och klara fyra år till. Den 21 juli 2024 meddelade Biden att han avbröt kampanjen och ställde sig bakom vicepresident Kamala Harris, som sedan förlorade valet mot Trump.
Hur länge satt Joe Biden i senaten?
I 36 år, från januari 1973 till januari 2009, som senator för Delaware. Han valdes första gången 1972, endast 29 år gammal, och lämnade senaten först när han blev vicepresident under Barack Obama.
Vem var Joe Bidens vicepresident?
Kamala Harris, tidigare senator för Kalifornien. Hon blev den första kvinnan, den första svarta personen och den första personen med sydasiatisk bakgrund på vicepresidentposten. När Biden drog sig ur valet 2024 blev hon demokraternas presidentkandidat.
Vad hände vid uttåget ur Afghanistan 2021?
Biden fullföljde ett avtal om amerikanskt trupptillbakadragande, men den afghanska armén kollapsade och talibanerna tog Kabul den 15 augusti 2021. En kaotisk luftbro evakuerade över 120 000 människor, och ett terrordåd vid flygplatsen dödade 13 amerikanska soldater och omkring 170 afghaner. Händelserna ledde till hård kritik och ett bestående fall i Bidens opinionssiffror.
Varför är Donald Trump både Bidens företrädare och efterträdare?
Trump var USA:s 45:e president 2017–2021, förlorade mot Biden 2020, och vann sedan tillbaka ämbetet i valet 2024 som den 47:e presidenten. Bidens mandatperiod ligger alltså inklämd mellan Trumps två perioder – bara Grover Cleveland har tidigare haft två skilda mandatperioder på det sättet. Läs mer på sidan om Donald Trump, USA:s 45:e och 47:e president.
Källor
Sidan bygger på etablerade uppslagsverk och officiella amerikanska källor:
- The White House – officiell biografi över Joe Biden och dokumentation av presidenttidens beslut. whitehouse.gov
- Miller Center vid University of Virginia – forskningsbaserade genomgångar av amerikanska presidentskap. millercenter.org
- Encyclopaedia Britannica – biografiska fakta om Bidens liv och karriär. britannica.com
- Library of Congress – material om kongressens och senatens historia. loc.gov
- National Archives – valresultat, elektorsröster och officiella dokument. archives.gov