Donald Trump är den andre personen i USA:s historia som valts till president två gånger med ett uppehåll emellan. Han var landets 45:e president 2017–2021, förlorade valet 2020, och återtog sedan ämbetet som den 47:e presidenten i januari 2025. Före honom hade bara Grover Cleveland lyckats med samma sak, och det var på 1890-talet.
Trump är på många sätt ett unikum bland amerikanska presidenter. Han är den förste som valts till ämbetet utan att tidigare ha haft någon politisk post eller militär befattning. Han är den ende som ställts inför riksrätt två gånger. Han är den förste presidenten, sittande eller tidigare, som dömts i ett brottmål. Och han är den ende i modern tid som förlorat Vita huset och sedan vunnit tillbaka det.
Hans politiska bana har delat USA i två läger på ett sätt som få presidenter gjort. Anhängarna ser en outsider som utmanade etablissemanget i Washington och satte amerikanska intressen först. Kritikerna ser en president som bröt mot politiska normer och satte demokratiska institutioner under press. Den här sidan går igenom hans liv och båda presidentperioderna så sakligt som möjligt: vad som faktiskt hände, år för år.
Snabbfakta om Donald Trump
| Fakta | Uppgift |
|---|---|
| Född | 14 juni 1946 i Queens, New York |
| Parti | Republikanerna |
| Mandatperioder | 2017–2021 (45:e president) samt 2025– (47:e president) |
| Vicepresidenter | Mike Pence (2017–2021), J.D. Vance (2025–) |
| First lady | Melania Trump |
| Företrädare | Barack Obama (första perioden), Joe Biden (andra perioden) |
| Efterträdare | Joe Biden (efter första perioden); andra perioden pågår |
| Yrke före politiken | Fastighetsföretagare och tv-profil |
| Känd för | Outsidern som vann 2016, två riksrätter med friande utslag, och comebacken som gjorde honom till både 45:e och 47:e president |
Uppväxt och tidig karriär
Familj och bakgrund
Donald John Trump föddes den 14 juni 1946 i stadsdelen Queens i New York. Han var det fjärde av fem barn till Fred Trump och Mary Anne MacLeod Trump. Fadern var en framgångsrik byggherre och fastighetsägare som byggde och hyrde ut bostäder i Queens och Brooklyn. Modern hade invandrat till USA från Skottland som ung.
Familjen var förmögen, och barnen växte upp i ett stort hus i det välbärgade området Jamaica Estates. Fadern präglade sonen tidigt. Fred Trump var känd som en hård förhandlare som förväntade sig att barnen skulle arbeta, och Donald följde med honom på byggarbetsplatser och lärde sig fastighetsbranschen från grunden. Den äldre brodern Fred Jr. lämnade familjeföretaget och dog i sviterna av alkoholism i unga år, en händelse som Donald Trump själv beskrivit som en förklaring till att han aldrig druckit alkohol.
Utbildning
Som trettonåring skickades Trump till New York Military Academy, en internatskola med militär disciplin, där han gick ut 1964. Efter två år på Fordham University i New York bytte han till Wharton School vid University of Pennsylvania, en av landets mest kända handelshögskolor. Där tog han 1968 en kandidatexamen i ekonomi.
Under Vietnamkriget fick Trump flera uppskov från militärtjänsten, först som student och senare av medicinska skäl. Han kom aldrig att tjänstgöra i det militära, något som senare återkom i den politiska debatten om honom. Själv har han ofta lyft fram åren på militärakademin som sin formande skoltid, medan Wharton-examen blev en fast punkt i hans självbild som affärsman.
Fastighetsimperiet och kändisskapet
Efter examen började Trump i faderns företag, och i början av 1970-talet tog han över ledningen. Han döpte om verksamheten till The Trump Organization och flyttade fokus från hyreshus i ytterstadsdelarna till prestigeprojekt på Manhattan. Genombrottet kom med ombyggnaden av ett slitet hotell vid Grand Central Station till Grand Hyatt, som öppnade 1980. Tre år senare stod Trump Tower på Fifth Avenue klart, en skyskrapa i glas och mässing som blev hans varumärke och bostad.
Under 1980-talet expanderade Trump snabbt: kasinon i Atlantic City, hotell, en flygbolagssatsning och mycket annat. Boken The Art of the Deal från 1987 blev en bästsäljare och gjorde honom till en rikskändis. Men expansionen byggde på stora lån, och i början av 1990-talet hamnade imperiet i allvarlig kris. Flera av hans kasinobolag genomgick företagsrekonstruktioner enligt det amerikanska konkursregelverket, och Trump tvingades sälja tillgångar för att rädda resten.
Han kom tillbaka under 1990- och 2000-talen, alltmer med affärsmodellen att licensiera ut namnet Trump till byggnader, golfbanor och produkter som andra ägde och drev. Namnet blev själva varan: hotell, bostadstorn och golfanläggningar runt om i världen bar det utan att Trump själv alltid var ägare. Privat gifte han sig tre gånger: med Ivana Trump 1977, med Marla Maples 1993 och med Melania Knauss 2005. Han har fem barn, varav flera arbetat i familjeföretaget.
År 2004 fick han huvudrollen i tv-programmet The Apprentice, där deltagare tävlade om ett jobb i hans företag. Programmet sändes i över tio år och gjorde honom känd i miljontals amerikanska hem som en beslutsam företagsledare med repliken “You’re fired”. För många väljare var det tv-versionen av Trump, den framgångsrike affärsmannen bakom skrivbordet, som var den de kände. Kändisskapet från tv skulle visa sig vara politiskt guld värt.
Vägen till Vita huset
Trump hade flirtat med politiken länge. Redan på 1980-talet köpte han tidningsannonser med utrikespolitiska budskap, och år 2000 undersökte han en presidentkandidatur för Reformpartiet utan att fullfölja den. Under Barack Obamas presidentskap blev han en högljudd kritiker av presidenten och ett välbekant namn i konservativ media. Länge sågs han ändå mest som en kändis som lekte med tanken på politik.
Det ändrades den 16 juni 2015, när Trump åkte ner för rulltrappan i Trump Tower och meddelade att han kandiderade till president. Politiska experter gav honom små chanser. Men i det republikanska primärvalet slog han ut ett stort fält av erfarna politiker, bland dem senatorer och guvernörer. Hans budskap var enkelt och slagkraftigt: USA förlorade på handelsavtal, invandringen var utom kontroll, och Washington styrdes av en elit som svikit vanliga amerikaner. Sloganen “Make America Great Again” trycktes på röda kepsar och blev en rörelse.
Valrörelsen 2016 var en av de mest turbulenta i modern amerikansk historia. Trump fyllde arenor med väljare som traditionella politiker inte nådde, samtidigt som hans uttalanden om invandrare, motståndare och journalister väckte återkommande protester. En månad före valet publicerades en gammal inspelning där han uttalade sig grovt nedsättande om kvinnor, vilket fick flera ledande republikaner att ta avstånd; Trump bad om ursäkt och avfärdade uttalandena som “omklädningsrumssnack”. Samtidigt tyngdes Hillary Clinton av en FBI-utredning om hennes e-posthantering som utrikesminister. Amerikanska underrättelsetjänster slog senare fast att Ryssland dessutom försökt påverka valet genom hackade e-postmeddelanden och kampanjer i sociala medier.
I presidentvalet i november 2016 ställdes han mot demokraten Hillary Clinton, tidigare utrikesminister. Nästan alla opinionsmätningar pekade mot en Clintonseger. I stället vann Trump valet genom att ta en rad industridelstater i Mellanvästern som demokraterna länge räknat som sina, bland dem Pennsylvania, Michigan och Wisconsin. Han fick 304 elektorsröster mot Clintons 227, trots att Clinton fick nästan tre miljoner fler röster totalt i landet. Så kan det bli i det amerikanska valsystemet, där presidentvalet avgörs av elektorskollegiet (Electoral College) delstat för delstat, inte av det nationella röstetalet.
Den 20 januari 2017 svors Trump in som USA:s 45:e president. Han var då 70 år och den förste innehavaren av presidentämbetet som aldrig tidigare haft vare sig ett politiskt uppdrag eller en militär befattning. Segern 2016 är ett av de tydligaste exemplen i modern tid på att opinionsmätningar och expertbedömningar kan slå fel, och den har analyserats i otaliga böcker: hur en kandidat som bröt mot alla regler för hur en presidentkampanj ska föras ändå nådde ända fram.
Första presidenttiden (2017–2021)
Trumps första period präglades av högt tempo, ständiga kontroverser och en regeringsstil som bröt mot det mesta av Washingtons etikett. Han kommunicerade direkt med väljarna via sociala medier, ofta flera gånger om dagen, och kunde meddela politiska beslut eller avskeda ministrar i ett inlägg. Omsättningen på höga poster i Vita huset och regeringen var ovanligt stor: stabschefer, ministrar och rådgivare byttes ut i en takt som saknade motstycke i modern tid. Han låg i öppen konflikt med stora medier, som han kallade “fake news”, och tidvis även med myndigheter och det egna partiets etablissemang. Under samma period genomförde han flera av de största förändringarna i amerikansk politik på decennier. Anhängarna såg en handlingskraftig president som höll sina vallöften; kritikerna såg kaos och normbrott. Ofta handlade det om samma beslut.
Skattereformen 2017
Den största lagstiftningsframgången kom i december 2017, när kongressen antog skattereformen Tax Cuts and Jobs Act. Reformen sänkte bolagsskatten kraftigt, från 35 till 21 procent, och sänkte inkomstskatten för de flesta hushåll. Den fördubblade också grundavdraget och begränsade vissa avdrag, bland annat för delstatliga och lokala skatter.
Anhängarna beskrev reformen som en vitamininjektion för ekonomin som gjorde amerikanska företag mer konkurrenskraftiga. Kritikerna pekade på att de största vinsterna gick till företag och höginkomsttagare och att reformen ökade budgetunderskottet. Klart är att det var den mest omfattande omgörningen av skattesystemet sedan 1980-talet. Vid sidan av skatterna drev regeringen en bred avregleringspolitik, där miljö- och finansregler från Obamas tid rullades tillbaka. Fram till pandemin utvecklades ekonomin starkt: tillväxten var stabil, börsen steg och arbetslösheten föll till de lägsta nivåerna på ett halvt sekel. Hur stor del av detta som berodde på reformen, och hur mycket som var en fortsättning på uppgången från åren dessförinnan, tvistar ekonomer fortfarande om.
Invandringspolitiken och muren
Ingen fråga var mer central för Trump än invandringen. Ett av hans mest kända vallöften var att bygga en mur längs gränsen mot Mexiko, och striden om murens finansiering kom att prägla hela mandatperioden. När kongressen vägrade bevilja de summor han begärde ledde låsningen kring årsskiftet 2018–2019 till den längsta nedstängningen av den federala statsapparaten i USA:s historia, 35 dagar då hundratusentals statsanställda gick utan lön. Trump förklarade senare ett nationellt nödläge vid gränsen för att kunna flytta pengar från försvarsbudgeten till bygget. Under mandatperioden byggdes eller ersattes hundratals kilometer barriär, till största delen där stängsel redan fanns.
Redan under sin första vecka som president införde Trump ett inreseförbud för medborgare från flera länder med muslimsk majoritet. Beslutet utlöste protester på flygplatser runt om i landet och stoppades först av domstolar, men en omarbetad version godkändes av Högsta domstolen 2018. Mest omdebatterad blev politiken med “nolltolerans” vid gränsen 2018, då vuxna som korsade gränsen olagligt åtalades och deras barn därför skildes från föräldrarna. Tusentals barn separerades från sina familjer innan Trump efter omfattande kritik, även från det egna partiet, stoppade separationerna genom en exekutiv order. För anhängarna var den hårda linjen ett löfte som infriades; för kritikerna, inklusive människorättsorganisationer, gick den långt över gränsen för det acceptabla.
Rysslandsutredningen
En skugga över de första åren var utredningen om Rysslands påverkan på valet 2016. Efter att Trump i maj 2017 avskedat FBI-chefen James Comey, som ledde utredningen, utsåg justitiedepartementet den tidigare FBI-chefen Robert Mueller till särskild åklagare (special counsel). Trump kallade utredningen en “häxjakt” och förnekade varje form av samröre med Ryssland.
Muellers slutrapport kom våren 2019. Den slog fast att Ryssland genomfört en systematisk påverkanskampanj mot valet och ledde till åtal mot ett flertal personer, bland dem flera i Trumps kampanjledning, för andra brott. Däremot fann utredningen inte tillräckliga bevis för att kampanjen samordnat sig med Ryssland i straffrättslig mening. I frågan om Trump försökt hindra rättvisan tog rapporten inte ställning: den varken åtalade eller friade honom på den punkten. Trump beskrev slutsatserna som ett fullständigt rentvående, medan hans motståndare läste samma rapport som en katalog över allvarliga försyndelser. Någon riksrätt blev det inte av Rysslandsfrågan, men den politiska misstron mellan blocken fördjupades ytterligare.
Domarutnämningarna – tre nya i Högsta domstolen
Få saker kommer att prägla Trumps eftermäle så länge som domarutnämningarna. Under fyra år utsåg han tre av de nio domarna i Högsta domstolen (Supreme Court), vilket gav domstolen en tydlig konservativ majoritet för lång tid framöver. Domare i Supreme Court utses nämligen på livstid.
| Domare | Tillträdde | Ersatte |
|---|---|---|
| Neil Gorsuch | 2017 | Antonin Scalia |
| Brett Kavanaugh | 2018 | Anthony Kennedy |
| Amy Coney Barrett | 2020 | Ruth Bader Ginsburg |
Utnämningarna var omstridda. Gorsuch fick en plats som senatens republikaner hållit vakant under Obamas sista år. Kavanaughs bekräftelseprocess blev en av de mest uppslitande i modern tid sedan han anklagats för ett sexuellt övergrepp i ungdomen, något han bestämt förnekade; senaten godkände honom med knapp marginal. Barrett bekräftades bara dagar före valet 2020. Utöver de tre i Högsta domstolen utsåg Trump över tvåhundra federala domare i lägre instanser, vilket förändrade det amerikanska domstolsväsendet i konservativ riktning för en generation framåt.
Handelskriget med Kina
Trump hade i årtionden hävdat att USA missgynnades i världshandeln, och som president gjorde han allvar av kritiken. Från 2018 införde hans regering tullar på kinesiska varor för hundratals miljarder dollar, med motiveringen att Kina bedrev orättvis handel och stal amerikansk teknik. Kina svarade med egna tullar på amerikanska varor, inte minst jordbruksprodukter, vilket slog hårt mot amerikanska bönder som staten sedan kompenserade med stödpaket.
Konflikten kom att kallas handelskriget. Tullar är i praktiken skatter på importerade varor, och tanken var att göra kinesiska produkter dyrare i USA och därmed pressa Kina till eftergifter samtidigt som amerikansk industri gynnades. I januari 2020 undertecknade länderna ett delavtal, “fas ett”, där Kina lovade att köpa mer amerikanska varor; stora delar av tullarna blev dock kvar. Trump omförhandlade också frihandelsavtalet NAFTA med Kanada och Mexiko, som ersattes av det nya avtalet USMCA. Tullpolitiken bröt med decennier av amerikansk frihandelslinje och stöddes i sak av många demokrater, samtidigt som ekonomer varnade för högre priser för konsumenterna. Den blev startskottet för en tuffare amerikansk Kinapolitik som även efterföljaren behöll.
Abraham-avtalen och utrikespolitiken
Trumps utrikespolitik gick under parollen “America First”. Han krävde att Natoländerna skulle betala mer för sitt försvar, drog USA ur Parisavtalet om klimatet och lämnade 2018 kärnteknikavtalet med Iran. Han flyttade den amerikanska ambassaden i Israel till Jerusalem och blev den förste sittande amerikanske presidenten att möta Nordkoreas ledare, vid toppmöten som dock inte ledde till någon nedrustningsuppgörelse. Mot Iran förde han en politik av “maximalt tryck” med hårda sanktioner; i januari 2020 dödades den iranske generalen Qassem Soleimani i ett amerikanskt drönarangrepp, vilket för en tid förde länderna nära öppen konflikt. Under Trumps tid krossades också terrorgruppen IS sista territorium i Syrien, och gruppens ledare Abu Bakr al-Baghdadi dödades vid en amerikansk specialstyrkeinsats 2019. Samtidigt inledde regeringen förhandlingar med talibanerna som 2020 ledde till ett avtal om amerikanskt trupptillbakadragande från Afghanistan.
Den mest bestående utrikespolitiska framgången kom hösten 2020 med Abraham-avtalen (Abraham Accords). Genom amerikansk medling normaliserade Israel sina förbindelser med Förenade Arabemiraten och Bahrain, och senare anslöt sig även Marocko och Sudan till processen. Det var de första arabiska stater på flera decennier som erkände Israel diplomatiskt, och avtalen sågs brett som ett genombrott i Mellanösternpolitiken, även av många av Trumps kritiker.
Pandemin 2020
I början av 2020 nådde coronaviruset USA, och covid-19-pandemin kom att dominera resten av mandatperioden. I januari stoppade regeringen inresor från Kina, och i mars förklarades nationellt nödläge. Landet stängde i praktiken ner under våren: skolor, arbetsplatser och offentligt liv stannade av, miljontals jobb försvann på några veckor och börsen rasade. Kongressen svarade med enorma stödpaket, däribland CARES Act i mars 2020 på över två biljoner dollar, som Trump undertecknade. Det var det största ekonomiska krispaketet i landets historia och innehöll bland annat direktutbetalningar till hushållen och stöd till företag.
Regeringens hantering blev snabbt politiskt omstridd. Trump tonade tidvis ner virusets allvar och hamnade i konflikt med sina egna smittskyddsexperter om åtgärder som munskydd och nedstängningar, medan ansvaret för restriktionerna i praktiken låg hos delstaternas guvernörer. Trump insjuknade själv i covid-19 i oktober 2020 och vårdades några dagar på militärsjukhuset Walter Reed. Samtidigt sjösatte regeringen programmet Operation Warp Speed, som finansierade och påskyndade vaccinutveckling. Resultatet blev att de första vaccinerna mot covid-19 godkändes redan i december 2020, snabbare än något liknande vaccin tidigare — en insats som även flera av Trumps kritiker räknat honom tillgodo. När Trump lämnade ämbetet i januari 2021 hade omkring 400 000 amerikaner avlidit med covid-19. Pandemins ekonomiska och mänskliga följder blev en central fråga i valrörelsen 2020.
Två riksrätter – och två friande utslag
Trump är den ende presidenten i USA:s historia som ställts inför riksrätt (impeachment) två gånger. Riksrätt är kongressens yttersta verktyg mot en president: representanthuset väcker åtalet med enkel majoritet, medan senaten håller rättegång och dömer, och det krävs två tredjedels majoritet där, 67 av 100 röster, för en fällande dom som avsätter presidenten. Före Trump hade bara två presidenter, Andrew Johnson och Bill Clinton, ställts inför riksrätt, och ingen har någonsin fällts. Båda gångerna friades även Trump.
Riksrätten om Ukraina (2019–2020)
Den första riksrätten handlade om Ukraina. Under 2019 höll Trumps regering inne beslutad militär hjälp till landet, samtidigt som Trump i ett telefonsamtal bad Ukrainas president att inleda utredningar med koppling till Joe Biden, som då såg ut att bli hans motståndare i valet 2020. En visselblåsare slog larm, och representanthuset åtalade Trump i december 2019 för maktmissbruk och för att ha hindrat kongressens utredning. Trump menade att samtalet var oklanderligt och att processen var politiskt motiverad. I februari 2020 friade senaten honom på båda punkterna.
Riksrätten efter den 6 januari (2021)
Den andra riksrätten kom i hans sista dagar som president och handlade om stormningen av kongressen den 6 januari 2021, som beskrivs i nästa avsnitt. Representanthuset åtalade honom för “uppvigling till uppror” bara en vecka före ämbetsperiodens slut. Rättegången i senaten hölls efter att han lämnat Vita huset. I februari 2021 röstade 57 senatorer för fällande dom och 43 emot; sju republikaner röstade med demokraterna, men utfallet låg tio röster under den tvåtredjedelsmajoritet som krävs. Trump friades därmed även denna gång.
Valet 2020 och den 6 januari
I presidentvalet i november 2020 ställdes Trump mot demokraten Joe Biden. Valet hölls mitt under pandemin, och rekordmånga amerikaner röstade i förtid eller per post. Biden vann med 306 elektorsröster mot Trumps 232 och fick omkring sju miljoner fler röster i landet som helhet.
Trump vägrade att erkänna sig besegrad. Redan på valnatten, innan rösträkningen var klar, utropade han sig till segrare, och under veckorna som följde hävdade han att valet stulits genom omfattande fusk. Hans kampanj och allierade drev en lång rad rättsprocesser i vallviktiga delstater, sammanlagt ett sextiotal mål. Domstolar på alla nivåer, med domare utnämnda av både demokrater och republikaner, avvisade anklagelserna i fall efter fall i brist på bevis, och Högsta domstolen tog inte upp de mål som nådde dit. Även Trumps eget justitiedepartement meddelade att man inte funnit fusk i en omfattning som kunde ha påverkat valresultatet. Trump satte också press på delstatliga företrädare att ändra utfallet, bland annat i ett inspelat telefonsamtal där han bad Georgias högste valansvarige att “hitta” de röster som behövdes. Delstaterna fastställde ändå sina resultat, och elektorskollegiet bekräftade Bidens seger i december 2020.
Den 6 januari 2021 skulle kongressen i en gemensam session formellt räkna elektorsrösterna och stadfästa valresultatet. Samma dag talade Trump vid ett stort möte i Washington och upprepade att valet stulits, samt uppmanade sina anhängare att gå till Kapitolium. En folkmassa trängde sig därefter in i kongressbyggnaden med våld. Ledamöterna fick avbryta sessionen och föras i säkerhet, och byggnaden utrymdes under flera timmar. Fem människor dog i samband med händelserna, däribland en polis dagen därpå, och över hundra poliser skadades. Under kvällen återupptog kongressen räkningen och bekräftade Joe Bidens seger. Stormningen ledde till den andra riksrätten mot Trump och till att hundratals deltagare senare dömdes i domstol; efter sitt tillträde 2025 benådade Trump ett stort antal av de dömda. Han har hela tiden förnekat ansvar för våldet och pekat på att han i sitt tal även uppmanade åhörarna att göra sina röster hörda “fredligt och patriotiskt”. Händelserna den 6 januari är bland de mest omstridda i modern amerikansk historia: en parlamentarisk utredningskommitté lade huvudansvaret på Trump, medan han och hans anhängare avfärdade kommittén som partisk.
Den 20 januari 2021 lämnade Trump Washington på morgonen och deltog, som förste avgående president på över hundra år, inte vid sin efterträdares installation. Joe Biden svors in som USA:s 46:e president samma dag.
Första perioden år för år
| År | Viktiga händelser |
|---|---|
| 2017 | Tillträder i januari. Neil Gorsuch tar plats i Högsta domstolen. Skattereformen antas i december. |
| 2018 | Tullarna mot Kina inleder handelskriget. USA lämnar Irandealen. Toppmöte med Nordkorea. Brett Kavanaugh bekräftas. |
| 2019 | Representanthuset väcker riksrättsåtal om Ukrainaaffären i december. |
| 2020 | Frias i senaten i februari. Pandemin slår till. Abraham-avtalen undertecknas. Amy Coney Barrett bekräftas. Förlorar valet mot Joe Biden i november. |
| 2021 | Kongressen stormas den 6 januari. Andra riksrätten, med friande utslag i februari. Lämnar ämbetet den 20 januari. |
Mellanåren och comebacken (2021–2025)
Efter maktskiftet bosatte sig Trump på sin anläggning Mar-a-Lago i Florida. Många bedömare trodde att hans politiska karriär var över, inte minst efter den 6 januari, och flera stora sociala medieplattformar hade stängt av hans konton. Det blev tvärtom. Han behöll ett järngrepp om det republikanska partiet: kandidater han stödde dominerade partiets primärval, partiföreträdare vallfärdade till Mar-a-Lago, och den falang som ville gå vidare utan honom förblev i minoritet. Han byggde också upp en egen plattform, Truth Social, för att nå sina anhängare direkt. I november 2022 meddelade han att han kandiderade till president igen, och i det republikanska primärvalet 2024 besegrade han sina utmanare med bred marginal.
Åren mellan perioderna präglades också av juridiska processer. Under 2023 åtalades Trump i fyra separata brottmål: i New York för bokföringsbrott, i två federala mål som gällde hanteringen av hemliga dokument respektive försöken att ändra utgången av valet 2020, och i delstaten Georgia för agerandet efter valet där. Trump förklarade sig icke skyldig i samtliga mål och beskrev åtalen som politisk förföljelse. I maj 2024 fällde en jury i New York honom på 34 punkter för förfalskning av affärshandlingar, kopplat till en betalning under valrörelsen 2016. Han blev därmed den förste presidenten i USA:s historia, tidigare eller sittande, med en fällande brottmålsdom. Påföljden fastställdes i januari 2025 till ett så kallat villkorslöst frisläppande, alltså utan straff, och domen är överklagad. De övriga målen ledde inte till någon rättegång före valet, och de federala åtalen lades ner efter valsegern i enlighet med justitiedepartementets praxis att inte lagföra en sittande president.
Mitt under valrörelsen, den 13 juli 2024, utsattes Trump för ett attentatsförsök vid ett kampanjmöte i Butler i Pennsylvania. En gärningsman sköt mot scenen från ett närliggande tak; en kula snuddade vid Trumps ena öra, en åskådare dödades och två skadades allvarligt innan gärningsmannen sköts till döds av säkerhetsstyrkor. Bilderna när den blodige Trump reste sig med knuten näve spreds över världen. Några veckor senare avvärjde Secret Service vad som utreddes som ytterligare ett attentatsförsök vid hans golfbana i Florida.
Den demokratiska motståndaren byttes mitt i valrörelsen, när president Biden drog tillbaka sin kandidatur sommaren 2024 och vicepresident Kamala Harris tog över. Valrörelsen kretsade i hög grad kring inflationen och levnadskostnaderna, invandringen över södra gränsen och frågan om demokratins tillstånd, där båda sidor beskrev motståndaren som ett hot. I valet i november 2024 vann Trump en tydlig seger: han tog samtliga sju hårt omstridda vågmästardelstater, fick 312 elektorsröster mot Harris 226 och vann dessutom flest röster i landet som helhet, vilket han inte gjort i sina tidigare val. Därmed blev han den andre i USA:s historia, efter Grover Cleveland på 1890-talet, som återerövrat presidentämbetet efter att ha förlorat det. Han är också den förste som tillträtt presidentämbetet med en fällande brottmålsdom.
Andra presidenttiden (2025–)
Den 20 januari 2025 svors Trump in som USA:s 47:e president, med senatorn J.D. Vance från Ohio som vicepresident. Han var vid tillträdet 78 år, äldst någonsin vid en installation, och flyttade för andra gången in i Vita huset.
Den andra perioden inleddes i högt tempo. Trump undertecknade redan under de första dagarna ett stort antal exekutiva ordrar (executive orders), presidentdekret som styr den federala förvaltningen utan att kongressen behöver rösta, på områden som invandring, energi och den federala byråkratins storlek. Handelspolitiken från första perioden återkom i förstärkt form, med breda tullar mot en lång rad länder som ett centralt verktyg i både ekonomisk politik och utrikespolitik.
Mandatperioden pågår fortfarande, och det är för tidigt att bedöma dess resultat. Den här sidan uppdateras i takt med att perioden fortskrider; en samlad genomgång av alla presidenter finns i översikten över USA:s presidenter.
Eftermäle: hur bedöms Donald Trump idag?
Att bedöma en sittande president är alltid vanskligt, och för Trump gäller det i ovanligt hög grad. Få presidenter har väckt så starka och så motsatta känslor, och omdömena följer ofta partilinjerna. Något slutgiltigt eftermäle går inte att skriva medan andra perioden pågår, men vissa linjer i bedömningarna går redan att urskilja.
I de rankningar där historiker och statsvetare betygsätter presidenter har Trump hittills placerats långt ner, i flera stora undersökningar bland de allra sista. De bedömare som rankar honom lågt pekar framför allt på hanteringen av valet 2020 och den 6 januari, på de två riksrätterna och på en regeringsstil som de menar slet på demokratiska normer och institutioner. Sådana akademiska rankningar har samtidigt kritiserats, inte minst från konservativt håll, för att de svarande själva lutar åt vänster. Bland väljarna ser bilden annorlunda ut: Trumps stöd i den egna väljarbasen har varit ovanligt stabilt genom alla kontroverser, och 2024 räckte det hela vägen tillbaka till Vita huset.
Hans försvarare lyfter i stället fram konkreta resultat: en stark ekonomi med låg arbetslöshet före pandemin, skattereformen, de tre domarna i Högsta domstolen, Abraham-avtalen och en omläggning av Kina- och handelspolitiken som i stora drag legat fast även under demokratiskt styre. De ser honom som den som gav röst åt väljargrupper som kände sig övergivna av båda partierna, och comebacken 2024 som ett kvitto på att hans politik hade brett folkligt stöd.
Bedömningen kompliceras av att amerikaner i så hög grad lever i skilda informationsvärldar. Samma händelser, från riksrätterna till åtalen, beskrivs på helt olika sätt beroende på vilka medier man följer. För hans väljare framstod de juridiska processerna som belägg för att systemet motarbetade honom; för hans motståndare var de belägg för att han satte sig över lagen. Den klyftan går rakt genom det amerikanska samhället och gör att Trump sannolikt kommer att vara en av de mest omdiskuterade presidenterna i landets historia, oavsett hur framtida historiker till slut rankar honom.
Oomtvistat är att Trump förändrat amerikansk politik i grunden. Han har gjort om det republikanska partiet i sin egen riktning, flyttat debatten om handel och invandring i båda partierna och visat att vägen till presidentämbetet inte längre kräver en klassisk politisk karriär. Hur historien till slut väger framgångarna mot kontroverserna lär diskuteras under lång tid, och svaret beror till stor del på hur den pågående andra perioden utvecklas.
Vanliga frågor om Donald Trump
Varför är Donald Trump både USA:s 45:e och 47:e president?
USA numrerar sina presidenter efter sammanhängande ämbetsperioder. Trump var den 45:e presidenten 2017–2021, förlorade valet 2020 mot Joe Biden och vann sedan valet 2024. När han tillträdde igen 2025 räknades det som ett nytt presidentskap, det 47:e. Grover Cleveland räknas på samma sätt som både den 22:a och den 24:e presidenten.
Hur många gånger har Trump ställts inför riksrätt?
Två gånger, vilket ingen annan president varit med om. Första gången gällde påtryckningarna mot Ukraina 2019, andra gången stormningen av kongressen den 6 januari 2021. Båda gångerna åtalade representanthuset honom, och båda gångerna friades han i senaten, eftersom två tredjedels majoritet krävs för en fällande dom.
Vad hände den 6 januari 2021?
Den dagen skulle kongressen formellt bekräfta Joe Bidens valseger. Efter ett tal där Trump upprepade att valet stulits trängde en folkmassa av hans anhängare in i Kapitolium med våld, och ledamöterna fick föras i säkerhet. Fem människor dog i samband med händelserna. Kongressen återsamlades samma kväll och fastställde valresultatet.
Är Donald Trump dömd för brott?
Ja. I maj 2024 fälldes han av en jury i New York på 34 punkter för förfalskning av affärshandlingar, som förste president i USA:s historia. Påföljden blev ett villkorslöst frisläppande, alltså ingen praktisk påföljd, och domen är överklagad. Övriga åtal mot honom ledde inte till rättegång, och de federala målen lades ner efter valsegern 2024.
Vilka domare i Högsta domstolen har Trump utsett?
Under första perioden utsåg han tre av domstolens nio domare: Neil Gorsuch 2017, Brett Kavanaugh 2018 och Amy Coney Barrett 2020. Utnämningarna gav Högsta domstolen en konservativ majoritet och räknas som ett av de mest långsiktiga avtrycken från hans presidentskap.
Vem är Donald Trumps vicepresident?
Under första perioden 2017–2021 var Mike Pence, tidigare guvernör i Indiana, vicepresident. Under den andra perioden, som inleddes i januari 2025, är J.D. Vance, tidigare senator från Ohio, vicepresident.
Källor
Uppgifterna på den här sidan bygger på etablerade amerikanska källor om presidenterna och deras ämbetstid.
- The White House – officiell biografi och fakta om presidentskapet. whitehouse.gov
- Miller Center vid University of Virginia – forskningsbaserade genomgångar av presidenternas ämbetsperioder. millercenter.org
- Library of Congress – historiskt källmaterial om presidentval och kongressens arbete. loc.gov
- National Archives – originaldokument, bland annat om elektorskollegiet och riksrättsprocesserna. archives.gov
- Encyclopaedia Britannica – biografisk översikt och kronologi. britannica.com